Byggherre, känner du till vilka skyldigheter du har för att förhindra byggarbetarna från att exponeras för kvartsdamm?
Den förordning om bekämpning av arbetsrelaterad cancer (VNa 1267/2019) som trädde i kraft vid årsskiftet inverkar även på byggherrens ansvar för arbetssäkerheten. Kärnan i denna förordning ligger för byggbranschens del i att främja arbetshälsan hos byggarbetsplatsens personal genom att hindra dem att bli exponerade för alveolära kvartsdamm. Med alveolära kvartsdamm avses det mycket fina cancerframkallande damm som bildas då man bearbetar stenmaterial och som tränger djupt in i andningsorganen, ända in i lungornas alveoler. Fasadrenovering, murningsarbete och rivning eller slipning av betongkonstruktioner är typiska exempel på arbetsskeden där byggarbetarna utsätts för kvartsdamm.
I och med denna nya förordning krävs det att byggherren, baserat på riskbedömning, i allt större grad är medveten om vilka åtgärder man bör skrida till för att förhindra att arbetarna utsätts för kvartsdamm. Byggherren bör även instruera byggprojektets huvudentreprenör och andra entreprenörer om dessa åtgärder. Byggherren måste alltså, i enlighet med byggherrens omsorgsplikt, själv känna till de tekniska dammkontrollösningar som behövs för att kunna möjliggöra säkra och hälsosamma arbetsplatsförhållanden på byggarbetsplatsen. Visst har du väl som byggherre också sett till, att man i byggkontraktet och säkerhetsdokumenten har tagit hänsyn till de aktuella dammkontrollkraven (de krav som bör fyllas för att byggarbetarna inte skall bli utsatta för kvartsdamm)? Våra experter på renlighetshantering, som t.ex. Tervetalo-koordinatorer (Friskthus) och inomhusluftövervakare, hjälper dig under planeringsskedet att utarbeta ett dokument gällande renlighetshanteringen på byggarbetsplatsen. På samma gång hjälper de dig även att kunna inkludera dammkontrollskyldigheterna i byggkontraktet och säkerhetsdokumenten.
Hur kan byggherren uppfylla sina skyldigheter för att förhindra byggarbetarna från att exponeras för kvartsdamm?
De av byggherren ställda kraven på dammkontroll under projektplanerings- och planeringsfaserna spelar en viktig roll, då det gäller att uppfylla de skyldigheter som den nya förordningen ställer. Under projektplaneringsfasen ställer man klara mål för byggnadens renlighetshantering – det kan här vara fråga om t.ex. hantering av byggnadens renlighet i enlighet med P1-kvalitetsmålen eller andra motsvarande renlighetskrav. Som viktigaste vägledningsverktyg kan man ändå använda anbudsdokument, där man noggrannt specificerar bl.a. vilka tekniska lösningar som bör användas då man utför dammkontrollåtgärder. Vi kan dessutom kräva att entreprenören i anbudsdokumenten inkluderar en separat plan för renlighetshanteringen. På detta sätt klargörs de praktiska lösningar entreprenören har planerat för byggarbetsplatsens dammkontroll, samtidigt som entreprenören också förbinder sig att följa sina egna planer. I dessa dokument kan man inkludera mycket noggranna specifikationer så, att de även har stor inverkan på byggnadens slutliga renlighet och på kvaliteten av byggnadens renlighetshantering.
Det är lätt för byggherren att på dokumentnivå uppfylla sina skyldigheter. Det är ändå skäl att vända sig till en separat renlighetshanteringskoordinator redan då man gör upp alla dokument, eftersom dokumenten då kommer att bli mer exakta. Då kan man också bygga in möjliga ”straff” och ”morötter” för dammkontrollverksamheten samt även skräddarsy skyldigheterna enligt det ifrågavarande objektet. Renlighetshanteringskoordinatorn har dessutom all den senaste informationen om gällande instruktionskort och praktiska erfarenheter från byggarbetsplatser.
Med hjälp av vägledande övervakning av renlighetshanteringen kan man även få bukt på exponeringen för kvartsdamm
Då vi går vidare från projektplaneringen till själva byggfasen övervakar våra renlighetshanteringsexperter i enlighet med projektets specifika egenskaper, att dammkontrollen och renlighetshanteringen förverkligas enligt kraven för byggprojektet. Grundprincipen för byggplatsövervakningen baserar sig på ett vägledande och förutsägande grepp. I praktiken ser vi med hjälp av vår övervakning till, att entreprenörerna förverkligar de dammkontrollösningar som enligt den nya förordningen krävs för att skydda byggarbetarna från att exponeras för kvartsdamm och annat särskilt skadligt damm. Med vår vägledande och förutsägande övervakning av renlighetshanteringen ser vi också till, att man även i praktiken når upp till de mål man i planerna har ställt upp för renlighetshanteringen.
Verifiering av hur väl dammkontrolls- och renlighetshanteringen har lyckats under byggnadsskedet
Framgången för dammkontrolls- och renlighetshanteringen under byggnadsskedet kan t.ex. i ett renoveringsprojekt rent konkret verifieras genom kontinuerlig differenstryckövervakning och mätning av partikelkoncentrationer i realtid. Dessa mätningar ger information om hur väl man har lyckats förhindra att byggdammet sprids till de omkringliggande utrymmen, som under projektets gång hela tiden har använts normalt.
Som en del av de P1-byggkvalitetsmål som publicerats i Sisäilmastoluokitus 2018 (klassificering av inomhusklimatet), avsedda för att nå upp till ett bra inomhusklimat i nybyggnads- och renoveringsprojekt, genomför man renlighetsinspektionerna redan innan man genomför ventilationsfunktionsproven och sedan överlåter utrymmena åt beställaren. På detta sätt säkerställer man att utrymmena är hälsosamma och trivsamma för användarna.
Renlighetsnivåkontrollerna kan utföras antingen med hjälp av en dammätare eller på basen av en sensorisk bedömning. Fördelen med att använda en dammätare ligger i det konkreta mätresultat man får – ett numeriskt värde, för vilket man har definierat konkreta gränsvärden. Fördelen med en inspektion som baserar sig på sensoriska bedömningar är att man, samtidigt som man utför renlighetsnivåkontrollen, kan inspektera större områden och tydliga brister i städningen kan begränsas områdesvis mer effektivt. Båda metoderna används allmänt och båda metoderna kan användas – och används också – pararellt.
