Klimatföreningens inverkan på fasaderna är märkbar

Det verkar som om väderförhållandena åtminstone i en stor del av Finland håller på att förändras mot ett allt fuktigare klimat, vilket även ökar belastningen på fastigheternas konstruktioner. Att regnet nuförtiden allt oftare faller diagonalt leder till att konstruktionerna ständigt är mera våta, vilket även ökar risken för att det uppstår skador. I alltmer fuktiga förhållanden blir det mindre tid kvar för konstruktionerna att torka upp – vilket kan leda till att skador börjar uppstå även på sådana konstruktioner, som tidigare har fungerat.

Höga byggnader löper större risk att utsättas för skador som orsakas av väderbelastningar

Problem med fasadkonstruktionerna framhävs i synnerhet i de områden där väderbelastningen är som störst, som t.ex. vid kustområdena och i höga byggnader. De i fasadkonstruktioner använda materialen och lösningarna kan bete sig helt olika varandra, om det kommer åt att tränga in fukt i konstruktionerna. En ökande fuktbelastning kan orsaka problem i synnerhet i sådana konstruktioner, där funktionen tidigare har baserat sig på att konstruktionerna alltid haft tid att torka upp tillräckligt innan följande fuktiga period. Till denna typ av konstruktioner hör t.ex. av massiva tegel murade fasader samt fasader belagda med icke vattenavvisande ytbeläggningar, som i sig själva absorberar fukt.

Nära ytterväggarnas yttre ytor bör man i allmänhet använda material som är mycket fuktbeständiga. Då man väljer material och typ av konstruktion bör man alltid även beakta feltoleransen, som kan variera avsevärt. Kvaliteten på en tunnrappad fasad är t.ex. i hög grad beroende av ifrågavarande hantverkares yrkesskicklighet och ett bra förverkligande kräver ”millimeternoggrannhet”, medan det är betydligt enklare att montera en fasad beklädd med skivelement. Det lönar sig i allmänhet att gynna ventilerade konstruktionslösningar, i synnerhet i omgivningar där väderbelastningen är stor, eftersom dessa innebär större feltoleranser.

Allmänt sett bör man sträva till att minimera den mängd vatten som tränger in bakom fasadmaterialen. De eventuella ventilationsgapen bakom fasadkonstruktionerna bör därtill vara försedda med kontrollerad bortstyrning av det vatten som eventuellt trängt in.

Det finns ofta betydande brister i de sätt olika konstruktionsdelar har förenats med varandra

Det kan ofta även uppstå problem om det yttre skalets konstruktion inkluderar många olika typer av konstruktionslösningar, då antalet riskbelagda anslutningar på dett sätt ökar. Tyvärr kan man, enligt de observationer jag har gjort, väldigt ofta finna märkbara brister i de sätt anslutningar mellan olika konstruktionslösningar utförs – även i nybyggnadsprojekt. Dessa brister kan, i synnerhet på lång sikt, leda till betydande problem. Man fäster helt tydligt inte tillräcklig uppmärksamhet vid hur de olika konstruktionsdelarna fogas till varandra och slutresultatet fungerar tyvärr ofta som ett bevis på saknad övervakning. Felen kan ofta även delvis bero på fel attityder och att man inte helt förstår eller bryr sig om vikten av ett noggrannt arbetsutförande.

Diagonalt fallande regn tränger överraskande snabbt genom en murad fasad

En bristfälligt ventilerad murad fasad kan också vara problematisk, eftersom risken för att värmeisoleringen i en sådan kan bli fuktskadad ofta är stor. Diagonalt fallande regn tränger överraskande snabbt genom en murad fasad, vilket kan leda till att betydande vattenmängder passerar genom ventilationsgapet. Under tidigare år har man inte alltid förstått att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt att försäkra sig om, att ventilationsgapet blir tillräckligt stort. Ventilationsgapet kan ofta fattas helt och hållet eller vara tilltäppt med murbruk. Vattnet kommer då åt att blöta ner isoleringen, vilket kan leda till fuktskador och hälsorisker för fastighetens användare. 

Man har redan på 1980-talet tagit fram byggbestämmelser som är avsedda för att förbättra betongfasaders väderbeständighet. Då man använder luftporbetong i fasaderna, kan dessa i bästa fall vara ytterst väderbeständiga. Ofta har man ändå misslyckats med att öka luftporernas andel i betongen, vilket kan leda till att ifrågavarande konstruktioners väderbeständighet och livslängd kan vara beklagligt svaga. Å andra sidan har vi i vårt arbete även stött på byggnader från 1960-talet som har bevarats exceptionellt väl – trots en klar brist på skyddande luftporer. Förklaringen till detta ligger bl.a. i betongens täthet. Förhållandena i fasadelementens isoleringsutrymmen är – delvis p.g.a. att betongen är alkalisk – inte gynnsamma för mikrobiell tillväxt. Därför har man kunnat finna relativt litet fuktskador i betongfasadelements isoleringsutrymmen.

Variationerna är ändå stora och man kan inte dra några som helst slutsatser på basen av en fastighets byggnadsår. Konstruktioner och konstruktionstyper från olika tidsepoker har ändå sina egna problem, vilket en erfaren besiktningsinspektör känner till redan på basen av konstruktionstypen.

En byggnadsbesiktning som utförs med hjälp av en personlyft ger noggrannare information

I allmänhet lönar det sig för fastighetsägarna att ta väl hand om sin egendom. Det är ofta inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt klargöra konstruktionernas skick utan att göra noggrannare undersökningar. Ett utmärkt hjälpmedel vid systematisk fastighetsunderhåll är att låta utföra en byggnadsbesiktning och inspektion av konstruktionerna. Vid en byggnadsbesiktning inspekteras alla konstruktioner ytligt – ofta från en personlyft. Vissa konstruktioner öppnas dessutom för noggrannare inspektion, man tar prover och gör mätningar med hjälp av olika typer av mätutrustning.

I byggnadsbesiktningsrapporten lägger vi sedan fram rekommendationer om vilka reparationsarbeten som eventuellt borde utföras och vid vilken tidpunkt de lämpligen kunde utföras. I rapporten ingår även en kostnadsberäkning. Även om fastigheten är i gott skick och det inte finns några reparationsbehov som blir aktuella under de närmaste åren, ger byggnadsinspektionen värdefull information om konstruktionernas skick. Det är då lättare att bedöma hur konstruktionerna kommer att hålla i framtiden. Byggnadsbesiktningsrapporten fungerar även som en grund för det egentliga reparationsplaneringsarbetet.   

Vid större reparationer som berör byggnadernas fasader bör man alltid minnas att se på helheten, eftersom de olika delkonstruktionerna ofta är kopplade vid varandra. Det är t.ex. ofta vettigt att undersöka fasadernas skick i samband med att fönstren förnyas – även om inget ännu tyder på något betydande reparationsbehov.

Kom ihåg att satsa på inspektioner och övervakning i ditt nybyggnadsprojekt!

I nya byggnader lönar det sig under garantitiden absolut att satsa på inspektioner och övervakning av reparationsarbetena – även om man kan tycka att det inte kan finnas några som helst brister i ett nytt hus. Det leder ändå till inbesparingar på lång sikt. På basen av inspektioner jag har utfört har det t.ex. i helt nya hus på bostadsaktiebolagets grundares bekostnad gjorts reparationsarbeten som har kostat hundratalstusen euro. Många låter inte utföra dessa inspektioner i ett tillräckligt tidigt skede. Då inspektionerna till slut utförs kan det vara för sent att få fel och brister korrigerade på husbolagets grundares bekostnad. De nuvarande aktieägarna får då stå för alla kostnader.

Efter garantitidens slut gäller fem års besiktningsintervaller för t.ex. de elastiska fogarna i fasadkonstruktionerna. Då man har en personlyft på plats för detta ändamål, är det ofta förnuftigt att på samma gång även inspektera de övriga delarna av konstruktionerna. Låt oss tillsammans se till att din fastighet hålls i skick!