Sambandet mellan dammkontrollskyldigheter och hantering av renligheten inomhus

Det är möjligt att undvika de potentiella problemen med inomhusluften i fastigheter. Det rekommenderas att man redan i byggnadsskedet satsar på dammkontroll som en del av arbetsplatsens renlighetshantering. Genom att bygga på ett hälsosamt och tryggt sätt kan man försäkra sig om att den färdiga byggnaden blir både hälsosam och trygg, med en inomhusluft av hög kvalitet.. Vad menar man då med termen dammkontroll och hur ter den sig på byggarbetsplatsen då en fastighet befinner sig i byggfasen?

Skyldigheten att se till dammkontrollen som en del av ansvaret för byggarbetsplatsens säkerhet (regeringens förordning VNa 205/2009) och förebyggandet av yrkesrelaterad cancerrisk (regeringens förordning VNa 1267/2019) stöder de P1-kvalitetsmål, som definierats i den av ”Sisäilmayhdistys” (Inomhusluftföreningen) utgivna publikationen ”Sisäilmastoluokitus 2018” (klassificering av inomhusklimat). Hanteringen av byggnadens renlighet bygger nämligen i hög grad på hur väl man lyckas med dammkontrollen på byggarbetsplatsen. Å andra sidan är utgångspunkterna i de gällande byggföreskrifterna och i instruktionskort 1 i ”Sisäilmastoluokitus 2018” (RT 07–11299)-klassificeringen helt olika.

Syftet med alla föreskrifter är att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet på den gemensamma arbetsplatsen. Föreskrifterna bör följas under alla eventuella tillfällen för exponering – vilket på en byggarbetsplats i praktiken betyder all den tid, då där pågår någon form av verksamhet. För att nå upp till P1-kvalitetsmålen bör man då alltså följa direktiven i instruktionskort 1 i ”Sisäilmastoluokitus 2018”. I instruktionerna för hur man kan nå upp till kraven i dessa direktiv fokuserar man i hög grad på driftstesterna och överlåtningsfasen. Målet med byggarbete som når upp till renlighetsklass P1 är att skapa utrymmen som för användarna är både hälsosamma och säkra. Renligheten vid överlåtningsfasen står då i centrum.

I klassificeringen av inomhusklimatet (Sisäilmastoluokitus 2018) har man endast mycket ytligt och allmänt berört dammkontrollens betydelse vid hanteringen av renligheten: ”Dammhanteringen under byggnadsskedet inverkar i avgörande grad på hur väl man kan nå upp till den önskade kvalitetsnivån av inomhusklimat”.  I installationskraven för olika byggmaterial konstaterar man t.ex. att luften bör vara ren och att man inte får utföra flera arbetsskeden som förorenar luften samtidigt. Hur kan man då på byggarbetsplatsen uppfylla ett krav på att ”luften bör vara ren”? Kriterierna för ren luft definieras klart och entydigt i myndigheternas bestämmelser som skyldigheter att skydda de med dammkontroll arbetande byggarbetarnas hälsa (regeringsbeslut VNa 1267/2019, VNa 205/2009).

Man kan alltså förenklat säga att det är fråga om att förhindra, minska och begränsa att det bildas hälsovådliga föroreningar och att dessa föroreningar sprids. Att det på arbetsplatsen hela tiden finns personer som har som uppgift att ansvara för dammkontrollen är en utmärkt utgångspunkt för hanteringen av renligheten. Dammkontrollen och hanteringen av renligheten bör därför ses som en helhet, där ett sunt sätt att bygga är det gemensamma värdet. I ett väl genomfört byggprojekt går dammkontroll och hantering av renlighet hand i hand med att förutse och bekämpa risker som berör säkerhet och ekonomi.

De möjliga hälsoriskerna med kvartsdamm

Huruvida man bygger i enlighet med dammkontrollförpliktelserna samt ser till att renlighetshanteringen förverkligas eller inte, beror i hög grad på hur väl beställaren klarar av att ställa krav samt dimensionera de nödvändiga resurserna rätt. Entreprenörerna bör i sin tur – som en del av ansvaret över arbetssäkerheten -aktivt verkställa, följa med och förbättra dammkontrollen i den takt projektet framskrider. Enligt det regeringsbeslut om förebyggande av risken för cancer som trädde i kraft vid årsskiftet (1267/2019), krävs det att luften på byggarbetsplatsen innehåller möjligast litet kvartsdamm.

I praktiken kan man säga att det – med tanke på luftvägarnas hälsa – alltid finns för mycket kvartsdamm i luften på en arbetsplats, där man bearbetar stenmaterial och kan se damm i luften. Samtidigt måste man inse att det mycket finfördelade dammet med luftströmmarna lätt kan spridas inom byggarbetsplatsen, vilket är både en hälsorisk och något som belastar renlighetshanteringen. Den av regeringen godkända förordningen 1267/2019 inkluderar även bindande gränsvärden för ett stort antal cancerframkallande föreningar. Till dessa hör – förutom kvartsdamm – även bl.a. damm från hårdträ samt dieselavgaser.

Alla i byggprojektet involverade parter bör ändå inse, att det överhuvudtaget inte existerar någon helt säker gräns för koncentrationen av cancerframkallande ämnen.  I förordningen betonas därför dammkontrollens betydelse för arbetshälsan: Även om man ligger under de bindande gränsvärdena, bör arbetsgivaren alltid använda bästa tänkbara lösningar och vidta åtgärder för att förhindra skadlig exponering och spridning av damm. Genom att fungera på detta sätt är man också ett steg närmare framgångsrik renlighetshantering.

De ekonomiska risker kvartsdamm innebär

Ju senare det kommer att spridas finfördelat damm på byggarbetsplatsen, desto större utmaning är det att lyckas med städningen innan driftstesterna och överlåtelseskedet. Finfördelat damm sätter sig nämligen väldigt långsamt, ibland i flera veckors tid. Det är därför vi i praktiken ser flera rengöringsrundor inför driftstesterna och överlåtelsefasen.

Entreprenören vill hålla städningskostnaderna på en rimlig nivå, men att dammet under en lång tid fortsätter att sätta sig ökar dessa kostnader. Då städningen väl har utförts, kan det redan följande dag ha satt sig så mycket damm på ytorna, att utrymmena inte längre fyller P1-kraven. Det är här fråga om en kedjereaktion, som ökar rengöringskostnaderna för entreprenören, men även renlighetsinspektionskostnaderna för byggherren. I allmänhet är även entreprenören bunden vid en överlåtelsetidtabell, där en försening innebär straffkostnader. Om rengöringsarbetet måste upprepas gång på gång kan överlåtelsen av byggnaden försenas, vilket orsakar tilläggskostnader för entreprenören.

Och det här är ännu inte allt, vilket man brukar säga i reklamtexter. Entreprenören har även en miljon andra ärenden att sköta i det skede då överlåtningstillfället närmar sig – man måste t.ex. åtgärda allt som finns på förteckningarna över fel och brister. Även byggherren kan råka ut för ekonomiska sanktioner om man inte klarar av att hålla fast vid den uppgjorda tidtabellen. Fastighetens framtida användare kan befinna sig i tillfälliga evakueringsutrymmen, där hyran rullar och en försening inte kan komma i fråga. Om vi då genast vid projektets start skulle börja med dammkontrollåtgärderna på byggarbetsplatsen, så kan vi minska på entreprenörens belastning vid överlåtningsskedet. Detta skulle framför allt minska den ekonomiska risken för entreprenören och byggherren.

Mätning av dammhalten på byggarbetsplatser – vad, hur, varför?

I enlighet med sitt ansvar för säkerheten på arbetsplatsen måste arbetsgivaren veta för vilka föroreningar arbetstagarna kan utsättas på arbetsplatsen – och i vilken utsträckning. Man utför arbetshygienmätningar för att bestämma i vilken grad arbetstagarna exponeras för arbetsrelaterade föroreningar. Då det t.ex. gäller damm som är farligt för andningsorganen, mäter man mängden skadligt damm i luften från den luft arbetstagaren andas in. För att bedöma hälsoriskerna jämförs sedan mätresultatet med jämförelsevärdena i normerna för yrkeshygien (Social- och hälsoministeriets förordningar gällande de koncentrationer man känner till att är skadliga 538/2018).

I den förordning som gäller bekämpning av cancerrisker (VNa 1267/2019) förutsätts att byggprojektets beställare i projektets entreprenads- och säkerhetsdokument, förutom kraven på damm- och renhetshantering även specificerar behovet av arbetsplatshygieniska mätningar, som t.ex. kan beröra exponering för kvartsdamm. Om det inte finns något behov av att utföra arbetsplatshygieniska mätningar på ifrågavarande objekt, måste byggherren kunna motivera detta. Möjliga motiveringar kan i detta fall vara att man nyttjar resultaten från en tidigare slutförd undersökning, utförd t.ex. i samband med ett PUTUSA-projekt (PUTUSA = puhdas ja turvallinen saneeraus, dvs. ren och säker renovering), eller redan tidigare genomförda referensmätningar.

Studier har visat att de koncentrationer av kvartsdamm som bildas vid pikhuggning, diamantsågning och slipning överstiger de i förordningarna (STMa 538/2018, VNa 1267/2019) specificerade referensvärdena för arbetshygien, om man inte vid utförandet av dessa arbetsskeden använder till de ifrågavarande arbetsmaskinerna anslutna punktutsug. Koncentrationerna av kvartsdamm är ofta skadligt höga även vid tillfällen, då man använder defekta punktutsugapparater eller apparater som inte lämpar sig för att avlägsna kvartsdamm.  Att luften till synes ser ren ut betyder nödvändigtvis inte, att man verkligen tryggt kan andas in luften på arbetsplatsen. Det finns för tillfället inom byggbranschen ett skrikande behov av att få fram tillförlitliga referensmätningar då man använt sig av olika moderna dammkontrollmetoder. På detta sätt kunde man få fram lösningar, som sedan kunde hjälpa branschen att utvecklas i en hälsosammare och säkrare riktning än tidigare. Både byggherrar och entreprenörer behöver nu mer forskningsdata.

Framgången inom dammkontrollen kan – förutom med hjälp av arbetshygienmätningar – bedömas genom att använda i realtid fungerande partikelmätare, lämpliga för mätning av findamm. Denna typ av direkt indikerande mätutrustning kan t.ex. användas vid självövervakning på plats – med hjälp av sådan utrustning kan man t.ex. följa med variationen av partikelkoncentrationer vid olika tidpunkter av olika arbetsskeden, eller göra en jämförelse mellan koncentrationerna i olika utrymmen. Direkt indikerande mätare är även till stor nytta inom kvalitetssäkringen, t.ex. då man utför regelbundna kontroller av skyddsväggarnas dammtäthet. Då man använder mätutrustning som fungerar i realtid bör man vid tolkningen av mätresultaten ändå alltid minnas, att det ligger en viss grad av osäkerhet i de uppmätta värdena. De uppmätta koncentrationsvärdena kan nämligen i viss mån variera beroende på t.ex. partiklarnas storlek och form. Man når alltid mer exakta mätresultat genom att använda metoder som baserar sig på vägning. I realtid utförd dammövervakning ger ändå värdefull information om dammhanteringens effektivitet samt en möjlighet till snabb reaktion med avsikt att förbättra dammkontrollåtgärderna.

Att främja hälsosamt byggande är en kombination av att utföra praktiskt arbete och att utnyttja resultat från forskningsvärlden. Vi hjälper på ett jordnära sätt byggherrar och entreprenörer att integrera resultaten från forskningsvärlden som en naturlig del av att planera och bygga hälsosamt. Vi löser de praktiska utmaningarna med dammkontroll, renlighetshantering och arbetshygien. Vi hjälper dig, oavsett om du funderar på saker som hänger ihop med att mäta damm, eller om du behöver stöd för att i praktiken kunna uppfylla de i byggdokumenten specificerade kraven!